LÄKARUNDERSÖKNING

I den lagstadgade årliga hälsoundersökningen enligt AFS 2005: 6 skall det också ingå en läkarundersökning. Självfallet kan en läkarundersökning endast utföras av läkare! Före läkarundersökningen har provtagning enligt ovan skett.

Läkarundersökningen inleds med en intervju om vad som hänt sedan föregående undersökningstillfälle ur hälsosynpunkt. Den hälsodeklaration Du fyllt i fyller därvid en viktig funktion. I samband med intervjun kontrolleras också om Du använder medicin och om så är fallet vad och hur mycket. Aktuell medicinering är viktigt att föra in i Din journal så att vi kan hjälpa Dig om Du behöver recept under det kommande året.

Själva undersökningen inleds med en bedömning av hjärtfunktionen. Blodtrycket är därvid en viktig parameter.

Genom att lyssna på hjärtat med stetoskop kan man bedöma pulsens karaktär (snabb? regelbunden?) och om det föreligger biljud. Vid förträngning i en hjärtklaff kan det uppstå ett biljud då hjärtat drar ihop sig. Om en hjärtklaff är otät kan det istället uppstå ett biljud i hjärtats avslappningsfas.

    Blåsljud kan i vissa fall uppstå utan att det föreligger någon form av hjärtsjukdom. Unga vältränade personer kan således få ett blåsljud i hjärtats arbetsfas. Sannolikt beror detta på att individen har ett så stort och starkt hjärta att det höga blodflödet ger upphov en turbulens i blodflödet vilket kan ge upphov till ett biljud som kan vara svårt att skilja från det biljud ett klaffel kan ge upphov till.

Nästa punkt i läkarundersökningen är att bedöma lungfunktionen. Det spirometritest som tidigare utförts ger då en viktig grundinformation. Genom att lyssna med ett stetoskop på ryggen över hela lungfälten kontrolleras att alla delar av båda lungorna fylls med luft.  Samtidigt lyssnar man om det finns biljud. Vid trånga luftrör uppstår visslande biljud (ronki). Detta är exempelvis fallet vid te.x astma, men kan också framkallas av en tumör i lungvävnaden. Ett mjukt, bubblande biljud tyder på vätskeansamling i lungblåsorna. Detta kan bero på nedsatt hjärtfunktion (vänsterkammar svikt) eller inandning av frätande eller irriterande gaser eller partiklar (kemiskt lungödem)

Inspektion av mun och svalg är nästa punkt, där bl. a. infektionstecken eftersökes. Detta är särskilt viktigt om Du senare skall utföra arbets–EKG.

Nervbanor bedöms såväl i huvudet (centralt) som ute i kroppen. De tolv huvudbanorna i hjärnan undersöks genom:

1.Pupill reflex. Då man lyser i ett öga skall pupillen dras samman. Samtidigt skall även den andra pupillen dras samman även om inget ljus kommer in i det ögat!

2.Ögonrörelser. Genom att följa ett föremål som rör sig åt höger, vänster, uppåt och nedåt samt som närmar sig ögonen kan övriga huvudbanor kontrolleras.

Avvikelser från det normala kan givetvis bero på fel i ögonen (t.ex. skelning) men om avvikelsen ej förelegat tidigare måste man misstänka dålig blodcirkulation i viss del av hjärnan eller eventuellt en tumör. Tillståndet kräver då vidare utredning på neurologklinik.

Nervbanorna ute i kroppen kontrolleras genom:

1.Knäreflex (patellarreflex) genom att slå på senan under knäskålen

2.Armreflex (bicepsreflex) genom att slå på senorna i armvecket.

I både fallen innebär slaget mot senan att dess muskel sträcks. Denna information går via känselnerver upp till ryggmärgen och överkopplas där direkt till de nerver som går ut till muskeln och talar om att den skall spännas (s. k. reflexbåge). Denna direkta överkoppling gör att svaret i form av muskelsammandragning sker innan hjärnan hunnit uppfatta signaler på medveten nivå.

Vid extremt långa muskler och senor (t.ex. hos gymnaster) eller hos personer som i sitt yrke kryper på knäna (t. ex golvläggare) kan knäreflexen vara svår att framkalla liksom efter skador eller operation mot knäna.

Knä och armreflexer är egentligen en undersökning av ryggmärgens funktion samt de nerver som utgår därifrån.

Om reflexen uteblir på båda behöver det inte innebära att något är fel enligt ovan. Om däremot reflexen försvinner enbart på ena sidan och orsaken är ej uppenbart beror på en lokal skada måste misstänkas skada i ryggmärgen t. ex. MS (multipel skleros) eller tryck på de nerver som styr muskelaktiviteten (t. ex. diskbråck).

Buk: Anslutningsvis känner läkaren på buken och känner efter förhårdnader (som kan tyda på tumör), ömhet (som kan tyda på magkatarr, gallblåseinflammation o.s.v.) Även stora kroppspulsåldern undersöks för att finna eventuell utbuktning (som kan tyda på att det bildas en utbuktning på denna). En utbuktning på stora kroppspulsådern kan vara ett aortaneurysm (bråck) som innebär en risk för kärlbristning med en massiv inre blödning.

Ovanstående punkter tas alltid upp vid de undersökningar vi genomför vid den årliga hälsokontrollen. Ytterligare undersökning genomföres om den som undersöks anger särskilda problem eller symptom.

Om undersökande läkare ej kan fastställa diagnos vid undersökningstillfället eller om undersökningen visat fynd som kräver fortsatt utredning skickas remiss till närmsta vårdcentral eller sjukhus för fortsatt handläggning. I vissa fall kan också röntgen-remiss sändas.

Nyanställningsundersökning

Vid nyanställningstest sker utöver arbets–EKG och de prov och tester som utföres vid årlig hälsokontroll en utvidgad läkarundersökning för att ge en bättre helhetsbild av förutsättningarna för att på ett säkert sätt kunna arbeta inom räddningstjänst.

I denna utvidgade läkarundersökning ingår bl. a.

•Fördjupad hälsoinintervju

•Undersökning av koordination och finmotorik

•Undersökning av knäfunktion

•Undersökning av ryggfunktion

•Tå- och hälgång

Om arbetsgivaren så beslutat utföres även drogtest i form av urinprov