Urin

Räddningshälsan Stockholm AB

En företagshälsovård specialiserad för räddningstjänsten

Urin

 

Urinprovet tas för att undersöka förekomst av socker, bakterier, protein och blod i urinen.

Glukos (socker).

Förekomst av socker i urinen är ej helt normalt. Normalt skall sockernivån i blodet ej vara högre än att njurarna förhindrar läckage. Vid diabetes kan det föreligga så högt blodsocker att njurarna ej förmår att förhindra läckage. Eftersom urinprovet ej lämnats i fastande tillstånd finns risk att om du ätit eller druckit mycket kolhydrater närmast före provtagningen kan vi få ett falskt positivt svar. Ett oklart positivt prov leder således till ett omprov på fastande mage för att fastställa om det verkligen föreligger ett sockerläckage d. v. s. diabetes. Glukosuri kan även förekomma utan diabetes hos vissa unga personer liksom vid graviditet eller njursjukdom.

Diabetes (”sockersjuka”) föreligger föreligger i två huvudtyper- typ 1 och typ 2.

 

Typ 1 diabetes kännetecknas av att förmågan att bilda insulin i bukspottskörteln successivt avtar för att slutligen helt upphöra. Orsaken till sjukdomen är egentligen okänd men det föreligger ett ärftligt samband och sannolikt också en immunologisk mekanism då det bildas antikroppar mot de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln. Denna typ av diabetes debuterar vanligen före 35 år , men den högsta insjukande frekvensen är i lägre tonåren. Eftersom den drabbade blir beroende av insulin- tillförsel kallas typ 1 diabetes också för insulin-beroende eller juvenil (ungdoms) diabetes.

 

Typ 2 diabetes eller icke insulinberoende diabetes (åldersdiabetes) debuterar oftast efter 30 års ålder och utgör den största diabetesgruppen i Sverige (80%). De flesta som drabbas av typ 2 diabetes är överviktiga och man befarar därför att denna diabetesform kommer att öka kraftigt under den närmaste 25 – års perioden (medelvikten stiger markant).

Vid typ 2 diabetes finns insulin men kroppens celler minskar sin känslighet för insulin. Behandling är därför inte i första hand insulin utan kost och motionsråd. Vid otillräcklig effekt av denna behandling ges tabletter som stimulerar insulinproduktion i bukspottskörteln.

 

Symptomen vid debut av diabetes är i princip desamma oavsett typ, men blir mer uttalade och kommer snabbare vid typ 1 diabetes. Ökade urinmängder (sockret drar med sig vatten från blodet) och därmed törst är typiska initiala symptom. Viktminskning och onormal trötthet är också vanliga tidiga symptom.

På sikt kan diabetes - sjukdomen ge upphov till förändring av små blodkärl i ögonbotten och njurar samt nervskador med känselnedsättning m. m. Vid typ 2 diabetes föreligger också risk för påverkan hjärtats krans kärl med risk för kärlkramp och hjärtinfarkt. Med rätt behandling och regelbundna kontroller begränsas dock dessa risker väsentligt.

 

Urinvägsinfektion

Urinprovet analyseras även för förekomst av bakterier. Den vanligaste formen av urinvägsinfektion gäller de nedre urinvägarna (urinblåsa och urinrör) där en infektion kan vara helt symptomfri. En infektion i de övre urinvägarna (njurbäcken inflammation) är däremot oftast förenad med hög feber (40°C) och ländsmärtor.

Föreligger symptom vid en lägre urinvägsinfektion är det ofta i form av täta urinträngningar samt sveda vid vattenkastning, men som ovan nämnts behöver det inte föreligga några symptom.

 

Det är dock viktigt att konstatera om det föreligger en nedre urinvägsinfektion eftersom den annars kan gå upp mot njurarna och förorsaka njurbäckeninflammation och skador på njurvävnaden. Urinvägsinflammation är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män av anatomiska skäl. En påvisad urinvägsinfektion hos en mansperson föranleder misstankar om avflödeshinder från urinblåsan (prostata förstoring, prostata cancer) och bör därför undersökas för detta. Det kan dock föreligga urinvägsinfektion hos män även utan sådana avflödeshinder.

 

Protein i urin (proteinuri).

Normalt finns endast små mängder protein i urinen. Ökad utsöndring av protein från blodet förekommer ofta i samband med inflammatorisk njursjukdom, men även diabetes och högt blodtryck kan ge upphov till proteinuri, liksom hög feber eller kraftig fysisk ansträngning.

Det urinprov vi utför tas ej sterilt varför det ofta visar spår av protein p. g. a. föroreningar.

En kraftig ökning av protein i urinen som ej kan förklaras föranleder en utredning med i första hand inriktning på njurfunktion. Har sådan utredning gjorts tidigare och ej visat några sjukliga förändringar finns ingen anledning att göra en ny utredning. Tillståndet betraktas då som ett resttillstånd efter genomgången inflammation i njurarnas kärlnystan (glomerulonefrit)

 

Blod i urinen (hematuri)

Blod i urinen kan förekomma i sådan omfattning att urinen missfärgas (makroskopisk hematuri) men oftast är blödningen så liten att den ej kan detekteras med blotta ögat (mikroskopisk hematuri) och kräver särskild analys.

Hematuri förekommer vid olika inflammatoriska njursjukdomar liksom njursten (även i urinblåsan) och tumörsjukdom i njuren. Även hård fysisk ansträngning och högt blodtryck kan ge upphov till spår av blod i urinen utan att det föreligger någon sjuklig förändring.

Om det endast föreligger spår av blod föreligger ej indikation för vidare utredning – oftast är det borta vid nästa års undersökning . En massiv hematuri måste dock utredas.

 

 

 

Har du frågor om din hälsoundersökning som ej besvaras här på sidan, är du välkommen att fråga personalen i anslutning till din undersökning. Du kan också kontakta vår medicinskt ansvarige läkare på de telefontider och på det telefonnummer som anges på ditt personliga utlåtande eller till organisatorisk ansvarig under kontorstider på tel: 08-410 136 04

 

 

© 2013 Räddningshälsan Stockholm AB | Box 1113, 131 26 Nacka Strand | Tel: 08-410 136 04 | E-post: hillevi.soderberg@raddningshalsan.se