Blodtryck

Räddningshälsan Stockholm AB

En företagshälsovård specialiserad för räddningstjänsten

Blodtryck: Det tryck som driver blod i blodbanan. Då hjärtat drar ihop sig pressas blodet ut i kroppen med högt tryck via pulsådrorna (artärerna). Detta tryck kallas det systoliska blodtrycket och mäts normalt i armvecket med hjälp av blodtrycksmanschett. Blodtrycket anges av tradition i mm/Hg.

Mellan hjärtslagen, d. v. s. då hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod, sjunker blodtrycket men vi blir ej helt trycklösa. Trycket i pulsådrorna finns konstant och kallas det diastoliska blodtrycket. Det anges också i mm/Hg. Blodtrycket anges därför som två värden: Systoliskt blodtryck / Diastoliskt blodtryck

 

I unga år är blodkärlen mycket elastiska, vilket innebär att det inte behövs så stort tryck för att blodet skall pressas ut och nå varje del av kroppen. Med stigande ålder blir blodkärlen allt stelare, bland annat p.g.a fett- och kalkinlagring varför motståndet mot blodets transport ut i kroppen ökar. Det övre trycket stiger därför med åldern. Man brukar säga att det förväntade övre trycket är: Systoliskt blodtryck = 100 + ålder

Detta är dock en grov förenkling och det föreligger stora individuella skillnader. Det undre trycket skall för alla åldrar ligga lägre än 95 mm/Hg.

 

Vid arbete kräver kroppens celler tillgång till mer syrerikt blod snabbt. För att erhålla detta måste pulsen öka och även det övre blodtrycket måste öka. Detta är t. ex det som sker när du utför arbets-EKG.

Högt blodtryck (Hypertoni). Gränsen mellan normalt, lågt eller högt blodtryck är flytande och åldersberoende. Enligt WHO (Världs Hälso Organisationen) definieras den nedre gränsen för högt blodtryck (hypertoni) till 160/95 i vila. Vid bedömning tittar man främst på det undre blodtrycket eftersom detta varierar mindre än det övre blodtrycket.

För Sverige har Socialstyrelsen utfärdat riktlinjer där undre gräns för högt blodtryck relateras till åldern enligt nedan:

 

WHO:

Alla åldrar 160/95 mm/Hg

 

Socialstyrelsen:

-40 år140/90 mm/Hg

-60 år150/90 mm/Hg

60 år-160/90 mm/Hg

 

Varför får man högt blodtryck?

Det finns fler orsaker till att högt blodtryck utvecklas:

 

1.För lite fysisk aktivitet. Alla former av fysisk aktivitet motverkar utveckling av högt blodtryck. Människokroppen är skapt för att röra sig. För lite fysisk aktivitet gör att blodkärlen snabbare kan mista elasticiteten, eftersom kärlen ej tänjs ut.

 

2.Olämplig kost. Överintag av kolhydrater och fett kan ge upphov till fettinlagring i blodkärlen. På sikt kan denna fettinlagring förkalkas (åderförkalkning) vilket innebär att de stora pulsådrorna väsentligt förlorar sin elasticitet. Förfettning av blodkärlen börjar redan före 20 års ålder vid olämplig kost och/eller för lite motion.

 

3.Användning av nikotin (rökning, snusning) ger avsevärd ökning för risk för kärlsammandragning eller uppkomst av kärlförträngningar.

 

4.Långvariga stressfaktorer. Om man hela tiden är orolig för att det skall gå larm eller om det finns andra stressfaktorer i privatlivet kan detta medverka till utveckling av högt blodtryck. Den kortvariga stressen (t. ex i samband med en konkret larmsituation) tycks dock ej medverka till uppkomst av högt blodtryck.

 

5.Ärftliga faktorer. Även om man sköter sig perfekt i alla avseenden kan högt blodtryck utvecklas på ärftlig basis. Denna faktor kan man givetvis inte påverka men man motverkar det genom att beakta övriga faktorer.

Vid måttligt förhöjt blodtryck bör du i första hand påverka de faktorer du kan (motion, mat, rökning och stress). Uppnår man trots det inte önskat blodtryck kan det bli nödvändigt att sätta in blodtryckssänkande medicin. Innan så sker måste läkaren dock göra en bedömning så att det höga blodtrycket inte beror på någon underliggande medicinsk orsak.

 

Lågt blodtryck (Hypotoni). Gränsen för sjukdomen lågt blodtryck sätts ofta vid en övre gräns på 90 mm/Hg. Även vid betydligt högre systoliskt tryck kan dock individen uppleva subjektiva besvär. Plötsligt uppträdande lågt blodtryck leder ofta till yrsel och svimningsbenägenhet p. g. a försämrad hjärngenomblödning. Detta kan exempelvis ske om man stannar direkt efter en maximal fysisk ansträngning (t. ex vid arbets-EKG) eller vid en plötslig stor blod - eller vätskeförlust. Genom att placera den drabbade plant och höja fotänden kan man omfördela blod från benen till hjärnan och symptomen försvinner vanligen snabbt. Unga långsmala kan utveckla en attack av lågt blodtryck om de blir stillastående länge eller om de reser sig fort (s. k ortostatisk hypotoni). Även i dessa fall är symptomen snabbt övergående om individen intar planläge.

Medan högt blodtryck innebär en ökad belastning på hjärtat (med ökad risk för hjärtsjukdom) och stigande risk för kärlbristning i hjärnan (stroke) innebär lågt blodtryck minskade sådana risker. Det är istället de subjektiva besvären som är avgörande.

Med ökad fysisk träning begränsas ofta symptomen effektivt och specifik läkemedelsbehandling behövs mycket sällan. Det är också viktigt att en person med lågt blodtryck tänker på att dricka ordentligt med vatten!

 

 

Har du frågor om din hälsoundersökning som ej besvaras här på sidan, är du välkommen att fråga personalen i anslutning till din undersökning. Du kan också kontakta vår medicinskt ansvarige läkare på de telefontider och på det telefonnummer som anges på ditt personliga utlåtande eller till organisatorisk ansvarig under kontorstider på tel: 08-410 136 04

 

 

© 2013 Räddningshälsan Stockholm AB | Box 1113, 131 26 Nacka Strand | Tel: 08-410 136 04 | E-post: hillevi.soderberg@raddningshalsan.se